Järnets funktion i kroppen

Järn är ett grundämne som behövs i alla kroppens celler. Bland annat är det en viktig beståndsdel vid bildningen av röda blodkroppar och utan tillräckligt med järn uppstår anemi (blodbrist) vilket påverkar vår livskvalitet negativt. Eftersom järn behövs i kroppens alla celler kan symptom på järnbrist uppstå redan innan blodbrist hunnit utvecklas, något som inte alltid syns på blodvärdet.

Läs mer...

Symptom på järnbristanemi inkluderar kronisk trötthet, nedstämdhet, parestesier (domningar och stickningar i huden), myrkrypningar (restless legs), koncentrationssvårigheter samt ett försämrat immunförsvar. Ett växande barn som under fosterstadiet, eller under de tidiga spädbarnsåren, får otillräckligt med järn, kan drabbas av en försämrad utveckling av hjärnan vilket kan yttra sig som exempelvis koncentrationssvårigheter i skolåldern. Det finns således mycket att vinna på att undvika järnbrist.1,2

Varför behöver människan järn?

Järn är ett grundämne som kroppen inte kan tillverka själv. I blodets röda blodkroppar används järn för att binda syret till blodpigmentet hemoglobin, så att syret kan transporteras från lungorna ut till kroppens vävnader och organ. Om järnbrist inte behandlas leder det med tiden till blodbrist.

Symptom på järnbrist kan dock uppstå innan järnbristen hunnit leda till blodbrist. Det beror på att kroppen prioriterar de röda blodkropparna före övriga celler. I praktiken betyder det att en person kan ha järnbrist trots att blodvärdet (hemoglobinvärdet) är normalt.

Läs mer...

Järn har en viktig funktion i samband med bildningen av röda blodkroppar.

Symptombilden vid järnbrist kan variera. Exempel på symptom vid blodbrist orsakad av järnbrist är kronisk trötthet, andfåddhet, yrsel, myrkrypningar (restless legs), koncentrationssvårigheter och en försämrad utveckling av hjärnan hos barn (med bl.a. inlärningsbesvär som följd). Dock behöver inte blodbrist hunnit uppstå för att järnbrist ska ge symptom. Symptom så som trötthet, myrkrypningar och koncentrationsbesvär kan uppstå utan att blodbrist hunnit utvecklas. Det beror på att järn behövs i alla kroppen celler, inte enbart för bildandet av röda blodkroppar. 1,3

Dagsbehov – Hur mycket järn behöver vi dagligen?

En balanserad kost innehåller 5-6 mg järn per 1000 kcal, vilket motsvarar ett dagligt järnintag av cirka 12-18 mg/dag.4

Vår bästa källa till järn finns i animaliska livsmedel som rött kött, inälvsmat, kyckling, fisk och till viss del även skaldjur.

Mindre mängd järn finns i frukt, grönsaker, baljväxter och spannmål. Exempel på sådant som stimulerar upptaget av järn är C-vitamin samt olika typer av kött som nötkött, kyckling och fisk. Exempel på sådant som hämmar upptaget av järn är kalcium (ex. mejeriprodukter), fullkornsprodukter, nötter och bönor (p.g.a av dess innehåll av fytinsyra) frukt, grönsaker, te (på grund av dess innehåll av polyfenoler), kaffe och vin. Den goda nyheten är att tillräckligt med C-vitamin kan överkomma effekten av alla dessa hämmare.1

Läs mer...

Att maten tillagas i grytor eller stekpannor av gjutjärn är fördelaktigt för den som har järnbrist då de avger järn till maten som kroppen tar upp.

Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt järnintag på 15 mg för kvinnor och 9 mg för män. Dock kan behovet variera under livet beroende på vilken livsfas en person befinner sig i, samt beroende på faktorer som påverkar järnförråden så som blodförluster (exempelvis menstruation) samt intensiv uthållighetsträning.4 Se dagligt rekommenderat intag nedan:

Kön/Grupp/Ålder Rekommenderat dagligt intag4
Spädbarn och barn under 6 år 8 milligram
Barn 6-9 år 9 milligram
Barn 10-13 år 11 milligram
Pojkar 14-17 år 11 milligram
Flickor 14-17 år 15 milligram
Kvinnor i fertil ålder 15 milligram
Övriga vuxna 9 milligram

Vilka riskerar att drabbas av järnbrist?

Järnbrist är vanligt förekommande. Här nämns de största riskgrupperna för att drabbas av järnbrist.

Kvinnor som menstruerar

Undersökningar visar att 30% av alla menstruerande kvinnor lider av brist på järn. Menstruationsblödningens mängd är relativt konstant från gång till gång hos en och samma kvinna, men varierar mycket mellan olika individer. I genomsnitt är blodförlusten per menstruation omkring 40 ml.5

Gravida och nyförlösta mammor

Graviditet och amning, samt blödning i samband med förlossningen, minskar järnförråden och utgör därför riskfaktorer för att drabbas av järnbrist.

Att graviditet ökar risken för järnbristanemi är inte underligt då järnbehovet ökar ca. 10 gånger från första till andra graviditetstrimestern. Järnet är vitalt för fostrets utveckling och tas från mammans järndepåer. Under graviditeten krävs ca. 1200 mg extra järn för en normal utveckling av moderkaka och foster. Järnet behövs för ökningen av antalet röda blodkroppar hos modern, tillväxt av fostret, placentatillväxt samt för att täcka upp blodförlust i samband med födseln.

Det är viktigt att man som gravid äter en järnrik kost och att järnvärdena kontrolleras på mödravårdscentralen. Om man under graviditeten blir rekommenderad järntillskott är det viktigt att ta dem, annars finns risk för att järnbristen förvärras och blodbrist utvecklas.

 

Järnbrist under graviditeten är viktig att korrigera då den kan ge allvarliga konsekvenser både för mamman och det blivande barnet. Av blodbrist kan mamman få symptom som trötthet, yrsel och hjärtklappning, samt ökad risk för havandeskapsförgiftning, infektionskänslighet samt dåligt fungerande moderkaka. Blodbrist gör också att en större blödning i samband med förlossningen tolereras sämre. Lågt blodvärde hos modern ökar också risken för missfall, dålig fostertillväxt samt sjuklighet hos det nyfödda barnet. Barn som föds med järnbrist riskerar en sämre utmognad av hjärnan vilket kan få konsekvenser, ibland så sent som vid 10 års ålder, exempelvis att barnet har svårt att följa med i skolarbetet.

Sammanfattningsvis är det viktigt med tillräckliga järnförråd hos den gravida för att minska risken för ovanstående konsekvenser, för både mamma och foster, då dessa kan vara både allvarliga och irreversibla.5

Vegetarianer och veganer

De för kroppen mest tillgängliga källorna till järn är kött och köttprodukter. De som inte äter animaliska produkter behöver därför vara extra uppmärksamma på sitt järnintag. Järn finns naturligt i många vegetabiliska produkten som frukt,  linser, ärter, bönor, tofu och spenat. Problemet är att upptaget av järn från vegetabilska produkter är svårare, varför det är viktigt att vid varje måltid äta något med C-vitamin som stimulerar upptaget av järn, exempelvis citrusfrukter, nypon, paprika och jordgubbar.1

Blodgivare

Det finns ett stort behov av blodgivare inom dagens sjukvård. Tyvärr innebär bloddonationen att kroppen förlorar runt 200 mg järn vilket betyder att blodgivare, framförallt kvinnor, riskerar låga järnnivåer. Då kroppen inte kan tillverka eget järn måste järnförlusten kompenseras varför blodcentralen erbjuder järntabletter efter en bloddonation.6

Barn och tonåringar

 

Barn under 3 år, särskilt de med låg födelsevikt, utgör en riskgrupp att drabbas av järnbrist som kan ge allvarliga följder. Järnbrist under barnets första levnadsår kan leda till en försämrad utveckling av hjärnan vilket kan ge konsekvenser ända upp i skolåldern och då yttra sig som kognitiva besvär, exempelvis koncentrations- och inlärningssvårigheter. Vid cirka 6 månaders ålder sinar barnets järnförråd från fosterstadiet och det är viktigt att små barn, som inte får modersmjölkersättning, ges en kost tillräckligt rik på järn.

 

En svårighet med små barn är, att de till skillnad från äldre, sällan får typiska symptom på blodbrist varför det kan vara svårare att upptäcka. Det är alltså viktigt att vara medveten om risken för järnbrist hos denna grupp.

Växande barn har ett stort behov av järn. För varje kilo som barnet växer behövs ca. 50 mg järn. Järnet behövs till den kraftiga ökningen av celler och hjärnans tillväxt. Behovet är som störst under det första levnadsåret. De första 6 månaderna har barnet en buffert med järn, men efter 6 månader sinar förråden varför många barnmatsprodukter berikas med järn. Det är viktigt att inte ge järntillskott till barn som inte ligger i riskzonen för järnbrist då för mycket järn också kan ha negativa konsekvenser för den växande hjärnan.

Ungdomar som växer snabbt riskerar att drabbas av järnbrist då de nybildade cellerna i kroppen behöver järn. Hos flickor utgör debut av menstruation ytterligare en riskfaktor som kan förvärra järnbrist. Kognitiva besvär, alltså besvär som rör tankeverksamheten (exempelvis koncentrationsbesvär), kan hos ungdomar uppkomma utan att blodbrist hunnit uppstå. Järnbrist kan vara svår att upptäcka såvida inte en laboratorieundersökning fokuserar på just järnbrist  järnspecifika prover tas. Blodvärdet kan vara normalt även om järnförråden är mycket små. Järnbrist som varat en tid leder dock så småningom till blodbrist samt associerade, typiska symptom.2

Uthållighetsidrottare

Det finns dokumenterat i studier att personer som tränar intensivt, i synnerhet uthållighetsidrottare, riskerar att få en sänkning av sina järnvärden som i sin tur kan leda till järnbristanemi. Den rådande teorin till varför detta fenomen uppstår vid intensiv träning är att järn i ökad utsträckning förloras från kroppen genom bland annat kraftig svettning, mikroblödningar i tarmen och urinvägar, samt genom så kallad marschhemolys, att röda blodkroppar spricker under fotsulor (vid exempelvis löpning). Ytterligare en orsak är den övergående, milda inflammatorisk reaktionen som uppkommer efter ett långdistanslopp. Denna reaktion innebär att kroppens ”järnbroms”, så kallat hepcidin, aktiveras i högre utsträckning vilket leder till att järnets upptag i tarmen hämmas. Det är således viktigt att idrottare som tränar hårt ser till att få i sig tillräckligt med järn.7

Hur vet man om man har järnbrist?

Det blodprov som bäst speglar järnförråden är ett prov som heter ferritin. Ett lågt ferritin (mindre än 30 mikrogram/L) betyder att en person lider av järnbrist. Ett högt ferritin är svårare att tolka eftersom det stiger vid samtidigt pågående inflammation. Då bör även ytterligare blodprover vägas in i tolkningen för att komma fram till om en person har järnbrist eller ej.3,8

Läs mer...

Järnbrist leder efter en tid till blodbrist när nybildandet av röda blodkroppar saknar tillräckligt med järn för att bilda blodfärgämnet hemoglobin som ingår i en mogen röd blodkropp. Eftersom kroppen prioriterar bildningen av röda blodkroppar framför andra järnberoende processer betyder det att när blodvärdet väl börjar sjunka så är järnförråden helt slut. Då järn behövs för många olika processer i kroppen (utöver bildningen av röda blodkroppar) kan järnbrist, utan blodbrist, ge symptom.

Blodbrist definieras enligt WHO som ett hemoglobinvärde under 120 g/L för kvinnor och 130 g/L för män. På individnivå har en person blodbrist när hans eller hennes blodvärde sjunkit i förhållande till vad som är normalt för honom eller henne. Därför är det värdefullt att jämföra med ett äldre blodvärde och inte enbart titta på referensintervallet.3,8

Referenser

  1. Abbaspour et al; Review on iron and its importance for human health, J Res Med Sci. 2014 Feb; 19(2):164-174
  2. Berglund et al. Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan. Läkartidningen, 2014:11
  3. S Lindgren. Tema järnbrist: Vanligt tillstånd som inte får negligeras. Läkartidningen. 2015;112:DAYP
  4. Läkemedelsverket
  5. J Wesström. Läkartidningen. Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott. 2015;112:DCYC
  6. J Gorlin et al. Prevalence of blood donor iron deficiency and feasibility ferritin-based iron replacement: a blood collection agency-based study. Vox Sang. 2016 Aug;111(2):206-8.
  7. J Clénin et al. Iron deficiency in sports – definition, influence on performance and therapy. Consensus statement of the Swiss Society of Sports Medicine. Swiss Med Wkly. 2015;145:w14196.
  8. J Dahlerup et al. Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem. Läkartidningen. 2015;112:DAAE.